Den 13:e september 2026 är den riktiga dagen för valet.

Vallokalerna är öppna kl. 08-20 den 13 september 2026.

Från och med 26:e augusti kan du förtidsrösta.*

 *Läs mer om hur du förtidsröstar under sektion 3 förtidsrösta.

Vart fjärde år röstar vi i tre val.

Vi röstar i alla val samtidigt: riksdagsval, regionval och kommunval.

De olika nivåerna i vårt samhälle ansvarar för olika viktiga saker i våra liv.  

I stora drag bestämmer riksdagen sådant som påverkar hela landet.

Till exempel vår statsbudget och våra lagar.

Sverige är indelat i 21 regioner och du röstar om de som bestämmer i regionen där du bor. 
Regionen bestämmer bland annat om sjukvård, lokaltrafik, tandvård och kultur.  

Sverige är indelat i 290 kommuner och du röstar om de som bestämmer i kommunen där du bor.  
Kommunen ansvarar för det som är nära dig, till exempel skola, förskola, socialtjänst, äldreomsorg, bostäder och lokal säkerhet. 

Om du har fyllt 18 år och är svensk medborgare får du rösta i alla tre val, riksdag, region och kommun.

Om du inte är svensk medborgare kan du ändå få rösta i regionvalet och i kommunvalet.

För att få rösta i region och kommunvalet behöver du vara EU-medborgare eller ha varit folkbokförd i Sverige minst tre år före valet.

Läs mer om vad folkbokförd betyder här.

Om du har rätt att rösta i alla eller några av valen kommer du få hem ett röstkort.*

*Läs mer om röstkort under sektion 2 på valdagen.

Din röst påverkar beslut som handlar om dig, din vardag och dina barns framtid såsom skola, vård, trygghet, arbete, ekonomi och stöd till familjer.

Vårt samhälle fungerar bäst när många deltar, röstar och är med och påverkar.

När du går och röstar är du med och bestämmer de som ska representera oss och ta beslut i olika frågor som påverkar Sverige och våra liv.

JA!

Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person.

Vi röstar om hur vi vill att vårt samhälle ska se ut och valet är vår chans att påverka.

Då Sverige har direkta val, är det folket som bestämmer vilka som ska representera oss. 

NEJ!

Din röst är hemlig, ingen kan ta reda på vad du röstat på och du behöver heller inte berätta för någon vad du röstar på.

Ingen får bestämma över din röst.

Du behöver inte rösta om du inte vill. 

PÅ VALDAGEN

För att rösta måste du få hem ett röstkort, där det står vilka val du får rösta i.

Om du vill rösta på valdagen den 13 september behöver du gå till den lokalen som står på ditt röstkort.

Det enda du behöver ha med dig är en giltig ID-handling.

Om det inte passar dig att rösta den 13 september, går det bra att förtidsrösta.

Det betyder att man röstar några dagar/veckor innan den 13 september.

FÖRTIDSRÖSTA
Att förtidsrösta betyder att du röstar innan valdagen den 13:e september.

Det går lika bra att rösta innan valdagen, det gör ingen skillnad.

Förtidsröstningen öppnar 18 dagar före valdagen.

Lokalerna kan vara på bibliotek, köpcentrum och särskilda röstningslokaler.

Om man till exempel är bortrest, jobbar eller inte kan rösta den 13:e september är det bra att göra det innan i en förtidsröstningslokal.

Du kan förtidsrösta i vilken lokal och stad du vill. 

Demokrati är ett sätt att ordna samhället.

Demokrati betyder folkstyre eller folkmakt.

Det är motsatsen till diktatur, i en diktatur bestämmer bara ett enda parti eller en enda person.

Sverige är ett demokratiskt land.

En grund i demokratin är att de som bor i landet ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras och fungera.

Detta kan se ut på olika sätt.

I en demokrati är alla människor lika mycket värda och man ska få tänka och tycka vad man vill.

Vi har alla samma rättigheter, oavsett vem man är. 

Val till riksdagen, region- och kommun hålls den andra söndagen i september vart fjärde år.

Det är bestämt i vår grundlag.

Grundlagarna och riksdagsordningen är speciella lagar som innehåller reglerna för hur Sverige ska styras.

De ska skydda vår demokrati och är därför svårare att ändra än andra lagar. 

För att rösta måste du få hem ett röstkort, där det står vilka val du får rösta i.

Om du vill rösta på valdagen den 13 september behöver du gå till den lokalen som står på ditt röstkort.

Det enda du behöver ha med dig är en giltig ID-handling.

Om det inte passar dig att rösta den 13 september, går det bra att förtidsrösta.

Det betyder att man röstar några dagar/veckor innan den 13 september.* 

*Läs mer om förtidsröstning under sektion 3 förtidsröstning.

Vallokalerna är öppna kl. 08-20 den 13 september 2026.

Alla som har rösträtt i ett val får ett röstkort.

Det skickas till din digitala brevlåda eller med posten där du är folkbokförd.*

På ditt röstkort står det i vilka val du har rätt att rösta i. 

På ditt röstkort står adress och öppettider till din vallokal där du kan rösta på valdagen. Du får ditt röstkort senast 18 dagar före valet, alltså senast i augusti 2026.

*Läs mer om folkbokföring under sektion 6 ord och begrepp.

Nej.

Du måste inte ha med ditt röstkort.

Men du måste ha fått hem ett innan som visar att du får rösta och vilka val du kan rösta i.

Det kan dock vara bra att ha med sitt röstkort på valdagen för att veta att man är i rätt lokal.  

För att rösta behöver du ha med dig en giltig ID-handling, till exempel ett pass, id-kort eller körkort.

Du ska kunna visa vem du är.

Om du inte har en giltig id-handling kan någon du känner följa med dig för att intyga din identitet.

Den personen behöver i så fall visa en id-handling.   

En vallokal är där du röstar på valdagen.

Vilken vallokal som är din vallokal beror på ditt valdistrikt och vart du bor.

På ditt röstkort står det adress och lokal dit du ska gå den 13:e september

Färgerna visar vilket val valsedeln är till för: 
Gul – riksdag 
Blå - region 
Vit – kommun 

Valsedlarna har olika färger för att man lättare ska kunna skilja dem åt när rösterna räknas. Läs mer om de olika valen under sektion 1 "om valet". Ofta har sedlarna partiernas logga och namn högst upp. I valen röstar du alltid på ett parti. Sedan kan du välja om du också vill personrösta på någon av partiets kandidater. Läs mer om att personrösta här. Om du inte hittar en färdig valsedel för det du vill rösta på kan du ta en tom valsedel i rätt färg och skriva partiets namn på den.  

När du är i vallokalen gör du så här: 
1. Välj valsedlar ensam. Ta en valsedel för varje val du ska rösta i (läs mer om valsedlar under frågan ovan) 

2. När du har valt valsedlar får du valkuvert av en röstmottagare. Kuverten kan också ligga framme så att du kan ta dem själv. 

3. Gå in ensam bakom en ledig valskärm. Röstmottagarna kommer hjälpa dig så du går rätt. Om du behöver hjälp, läs mer under frågan "kan jag få hjälp när jag röstar". 

4. Bakom valskärmen gör du i ordning dina röster och lägger i valsedlar i valkuvert. Kolla en extra gång att det bara är EN valsedel i varje kuvert. Vik igen eller klistra igen kuvertet så det är stängt. 

5. När du är färdig går du fram till röstmottagarna, visar din legitimation och lämnar dina kuvert. Röstmottagarna tar emot och kollar dina valkuvert och kontrollerar att du är du.  

6. Röstmottagaren kryssar av dig i röstlängden* så de vet att du röstat. Varje person som har rätt att rösta har en röst per val. 

7. Du är klar och har nu röstat!  

*Läs mer om röstlängd under sektion 6 ord och begrepp.
 
Du kan också kolla på filmen hur man gör här nedan ↓

NEJ!

Din röst är hemlig, ingen kan ta reda på vad du röstat på. Du behöver inte berätta för någon vad du röstar på.

Ingen får bestämma över din röst. Du behöver inte rösta om du inte vill.

Ja, du kan få hjälp av en röstmottagare på plats.

De kan inte bestämma åt dig vad du ska rösta på.

Men du kan till exempel få hjälp att lägga valsedeln i valkuvert eller kryssa för en kandidat.

Röstmottagarna har tystnadsplikt och får inte berätta för någon vad du har röstat på.

Du får också ta med dig någon annan bakom skärmen för att hjälpa dig att rösta men en röstmottagare måste alltid vara med oavsett.

Nej, du kan inte ångra din röst när du röstar på valdagen. 

Att förtidsrösta betyder att du röstar innan valdagen den 13:e september.

Det går lika bra att rösta innan valdagen, det gör ingen skillnad.

Förtidsröstningen öppnar 18 dagar före valdagen.

Lokalerna kan vara på bibliotek, köpcentrum och särskilda röstningslokaler.

Om man till exempel är bortrest, jobbar eller inte kan rösta den 13:e september är det bra att göra det innan i en förtidsröstningslokal.

Du kan förtidsrösta i vilken lokal och stad du vill. 

Nej.

Du behöver inte ha med ditt röstkort.

Men du måste ha fått hem ett innan som visar att du får rösta och vilka val du kan rösta i.

 
För att förtidsrösta behöver du ha med dig en giltig ID-handling, till exempel ett pass, id-kort eller körkort.

Du ska kunna visa vem du är.

Om du inte har en giltig id-handling kan någon du känner följa med dig för att intyga din identitet.

Den personen behöver i så fall visa en id-handling.

När du förtidsröstar gör du så här: 

1. Välj valsedlar ensam. Ta en valsedel för varje val du ska rösta i, läs mer om valsedlar på frågan under.
 
2. När du har valt valsedlar får du valkuvert av en röstmottagare. Kuverten kan också ligga framme så att du kan ta dem själv.
 
3. Gå in ensam bakom en ledig valskärm. Röstmottagarna kommer hjälpa dig så du går rätt. Om du behöver hjälp, läs mer under sektion 7 "kan jag få hjälp?".
 
4. Bakom valskärmen gör du i ordning dina röster och lägger i valsedlar i valkuvert. Kolla en extra gång att det bara är EN valsedel i varje kuvert. Vik igen eller klistra igen kuvertet så det är stängt. 

5. När du är färdig går du fram till röstmottagarna, visar din legitimation och lämnar dina kuvert. En av röstmottagarna tar emot och kollar dina valkuvert och kontrollerar att du är du. 

6. En av röstmottagarna söker upp dig digitalt i deras system för att hitta dig i röstlängden*. 
 
7. Röstmottagaren lägger ner valkuverten i ett fönsterkuvert och klistrar igen det. På fönsterkuvertet finns en kod. Röstmottagaren kopplar ihop koden med adressen till din vallokal så det hamnar rätt.
 
8. Du är klar och har nu förtidsröstat!  

*Läs mer om röstlängd under sektion 6 ord och begrepp.

Färgerna visar vilket val valsedeln är till för: 
Gul – riksdag 
Blå - region 
Vit – kommun  
 

Valsedlarna har olika färger för att man lättare ska kunna skilja dem åt när rösterna räknas.

Läs mer om de olika valen under sektion. Ofta har sedlarna partiernas logga och namn högst upp.

I valen röstar du alltid på ett parti. Sedan kan du välja om du också vill personrösta på någon av partiets kandidater.

Läs mer om att personrösta här.

Om du inte hittar en färdig valsedel för det du vill rösta på kan du ta en tom valsedel i rätt färg och skriva partiets namn på den.
   

NEJ!

Din röst är hemlig, ingen kan ta reda på vad du röstat på och du behöver heller inte berätta för någon vad du röstar på.

Ingen får bestämma över din röst, och ingen är heller tvungen att rösta.

NEJ!

Ingen kan spåra din röst. Din röst är hemlig för alla.

I vallokalen markerar röstmottagaren att du har röstat och lägger dina valkuvert tillsammans med andra valkuvert.

Det innebär att dina valkuvert inte kan kopplas ihop med dig. 

Ja, du kan få hjälp av en röstmottagare på plats.

De kan inte bestämma åt dig vad du ska rösta på.

Men du kan till exempel få hjälp att lägga valsedeln i valkuvert eller kryssa för en kandidat.

Röstmottagarna har tystnadsplikt och får inte berätta för någon vad du har röstat på.

Du får också ta med dig någon annan bakom skärmen för att hjälpa dig att rösta men en röstmottagare måste alltid vara med oavsett. 

Ja.
En förtidsröst går att ångra. Om du vill ångra din förtidsröst behöver du gå och rösta IGEN på valdagen.

Då kommer din senaste röst att räknas, alltså den du lämnat in på valdagen. Du kan inte förtidsrösta flera gånger.

Då gäller ingen av dina röster. 

Din röst påverkar beslut som handlar om dig, din vardag och dina barns framtid så som skola, vård, trygghet, arbete, ekonomi och stöd till familjer.

Vårt samhälle fungerar bäst när många deltar, röstar och är med och påverkar.

När du går och röstar är du med och bestämmer de som ska representera oss och ta beslut i olika frågor som påverkar Sverige och våra liv.

JA!

Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person.

Vi röstar om hur vi vill att vårt samhälle ska se ut och valet är vår chans att påverka.

Då Sverige har direkta val, är det folket som bestämmer vilka som ska representera oss. 

NEJ!
Din röst är hemlig, ingen kan ta reda på vad du röstat på och du behöver heller inte berätta för någon vad du röstar på.

Ingen får bestämma över din röst, och ingen är heller tvungen till att rösta. 

Demokrati är ett sätt att ordna samhället. Demokrati betyder folkstyre eller folkmakt.

Det är motsatsen till diktatur, i en diktatur bestämmer bara ett enda parti eller en enda person.

Sverige är ett demokratiskt land.

En grund i demokratin är att de som bor i landet ska ha möjlighet att vara med och tycka till om hur landet ska styras och fungera. Detta kan se ut på olika sätt.

I en demokrati är alla människor lika mycket värda och man ska få tänka och tycka vad man vill.

Vi har alla samma rättigheter, oavsett vem man är. 

Det finns aktörer som vill påverka våra val och hur vi röstar. I dagens digitala informationsmiljö pågår ständiga försök till att påverka oss, också när det gäller våra politiska val. Aktörer med olika agendor försöker styra vår uppfattning genom att manipulera information för att påverka hur vi röstar, och lyckas de med det så påverkar de också vilka som får makten att fatta beslut. Det kan likna vanliga valkampanjer, men skillnaden ligger i de motiv och metoder som används för att påverka oss. Klicka på knappen nedan för mer information ↓

(klicka på varje parti för att komma till deras hemsida)

Socialdemokraterna 
Moderaterna  
Sverigedemokraterna  
Miljöpartiet 
Centerpartiet 
Vänsterpartiet  
Kristdemokraterna 
Liberalerna 

Det finns fler partier man kan rösta på, exempelvis lokala partier.

Det kan se olika ut beroende på vart man bor.

Dessa partier är ofta mindre och lokala.

Mindre partier kan ändå vara viktiga eftersom de ofta driver en specifik fråga tydligt, till exempel miljö, lokala frågor, landsbygd, pensioner eller EU.

I Sverige får alla partier ställa upp, oavsett storlek, men de måste följa vissa regler. 

Efter ett val bestäms hur många platser, mandat, varje parti får.

Mandaten ska spegla hur väljarna röstat. 

En mandatperiod är den bestämda tid, i Sverige normalt fyra år, som våra valda politiker sitter på sina platser efter ett val.

Under mandatperioden har personerna sina platser och bestämmer i gemensamma frågor.

Det är val till riksdagen en gång vart fjärde år.

Då väljer folket vilka personer som ska sitta i riksdagen.

Det är 349 politiker som sitter i riksdagen. De kallas ledamöter.

Ledamöterna ska se till att folkets vilja finns med i det riksdagen bestämmer.

Ledamöter är alltså våra representanter. 

Kommuner och regioner styrs av personer som valts av oss som bor i kommunen/regionen.

Dessa politiker sitter i fullmäktige, vilket är den högsta beslutande platsen i kommunen eller regionen.

I fullmäktige tas beslut i kommunen och regionens viktigaste frågor.

En “fullmäktig” betyder i praktiken en person som blivit vald av invånarna för att fatta beslut åt dem i kommunen eller regionen. 

Att vara folkbokförd i Sverige betyder att du är registrerad i Sverige.

Alla som är folkbokförda i Sverige får ett personnummer.

I folkbokföringen ska ens adress, identitet och familjeförhållanden finnas.

Det går inte att bli folkbokförd i Sverige utan att ha ett personnummer, det räcker alltså inte med ett samordningsnummer.

Om man inte är svensk medborgare måste man varit folkbokförd i Sverige de senaste tre åren för att få rösta i kommunen och regionen. 

Det är en lista med alla som får rösta i ett visst val. Alla som har rösträtt är med i en röstlängd.

I vallokalen markerar röstmottagaren din röst i röstlängden för att säkerhetsställa att det är rätt personer som röstar och att varje person har en röst. 

En röstmottagare är de som jobbar och finns på plats i vallokaler, det är ofta vanliga medborgare som fått en utbildning att jobba i val.

De finns alltid på plats i vallokaler och lokaler för förtidsröstning för att hjälpa dig om du behöver det.

Röstmottagarna har tystnadsplikt och får inte berätta för någon vad du har röstat på.

Att personrösta betyder att du förutom att rösta på ett parti även röstar på en person du tycker ska få en plats.

Du måste inte personrösta, det räcker att bara rösta på ett parti.

Om du inte väljer en person på valsedeln blir din röst en röst på partiet.

Om du vill rösta på en person kan du kryssa för namnet på valsedeln eller skriva personens och partiets på en tom valsedel.

En valsedel är pappret vi använder för att rösta, valsedel* läggs sedan läggs i ett kuvert.

Du ska inte skriva ditt eget namn på valsedeln. 

*Läs mer om valsedlar under sektion 2 på valdagen eller sektion 3 förtidsröstning.

Direkta val betyder att folket, vi som bor i landet, väljer de som sitter i till exempel riksdagen - de är direktvalda av folket. 

I Sverige är det ofta jämnt mellan två block/sidor.

Ett block är när flera partier går ihop för att få igenom sina förslag.  

Då kan ett parti som fått mindre röster bli avgörande där ett stort parti kan behöva deras stöd för att kunna bilda regering eller få igenom förslag.

I Riksdagen sitter de 349 politikerna Sverige har röstat fram.

Deras uppgift är att fatta beslut i viktiga frågor och att stifta nya lagar.

Riksdagen granskar och fattar beslut.  

De partier som har flest platser i riksdagen (flest av 349 platserna) bildar regering.

Regeringen är de som styr landet, men det är riksdagen som beslutar.

Partiledaren som har fått i uppdrag att bilda en regering kallas för statsminister.

Det är statsministern som utser vilka personer som ska ingå i regeringen. Regeringens medlemmar kallas statsråd eller ministrar. 

Klicka på knappen nedan för att lära dig mer om riksdag och regering ↓

Alla måste bestämma själva vad de vill rösta på.

Om man är osäker på vad man ska rösta på kan man läsa på om partiernas politik*, bestämma vilka frågor man tycker är viktiga och se vilket parti som matchar ens egna åsikt mest.

Man kan också ta hjälp av en valkompass samt besöka valstugor i ens stad där personer från partier står och berättar om sin politik, klicka på knappen nedan för att komma till SVT:s valkompass ↓

* Du hittar information om partiernas politik under sektion 5 (vilka kan man rösta på)

Ja, du kan få hjälp av en röstmottagare på plats.

De kan inte bestämma åt dig vad du ska rösta på. Men du kan till exempel få hjälp att lägga valsedeln i valkuvert eller kryssa för en kandidat eller fråga om det är något du inte förstår.

Röstmottagarna har tystnadsplikt och får inte berätta för någon vad du har röstat på.

Du får också ta med dig någon annan bakom skärmen för att hjälpa dig att rösta men en röstmottagare måste alltid vara med oavsett. 

Mer information om valet, demokrati och andra frågor går att hitta hos Valmyndigheten, klicka på knappen nedan ↓

Efter ett val bestäms hur många platser, mandat, varje parti får. Mandaten ska spegla hur väljarna röstat, men hjälps även med specifika metoder. Om du är intresserad hur det går till, klicka på knappen nedan ↓